En tjej i min klass i högstadiet frågade mig en gång varför jag inte hade min pojkväns namn med ett hjärta bredvid som personlig meddelande på msn. Som om det var en lika vanlig sak som att borsta tänderna på morgonen.
Detta får mig att inse hur mycket jag inte längtar tillbaks till högstadiet eller mellanstadiet heller. Lågstadiet däremot, det var fina grejer. Då kunde man skryta med att man fick en svårare matte- och läsbok och älskade att man fick hem läxor.
Vill ha tillbaks den motivationen.